Bedragare ?r st?ndigt p? jakt efter nya s?tt att stj?la kryptovalutor fr?n intet ont anande anv?ndare. De f?redrar s?rskilt kryptobranschen p? grund av dess decentraliserade natur, d?r ingen person eller enhet ?ger, hanterar eller kontrollerar n?tverket.
Med andra ord, fr?nvaron av banker eller centraliserade myndigheter f?r att flagga misst?nkta kryptotransaktioner, i kombination med den irreversibla karakt?ren hos krypto?verf?ringar, f?rv?rrar branschens s?rbarhet f?r bedr?gliga aktiviteter.
F?r perspektiv, mellan januari 2021 och juni 2022, rapporterade mer ?n 46 000 personer att de f?rlorade ?ver 1 miljard dollar i krypto till olika bedr?gerier, enligt Federal Trade Commission (FTC). ?ven om siffran bara inkluderar personer som villigt delade denna information med myndigheterna, ?r den fortfarande alarmerande.
F?r att skydda sina tillg?ngar m?ste kryptoinvesterare k?nna till de olika typerna av kryptobedr?gerier. I den h?r artikeln f?rklarar vi de 10 vanligaste kryptobedr?gerierna 2024.
De 10 vanligaste kryptobedr?gerierna 2024
En av de mest anv?nda formerna av kryptobedr?gerier ?r den som involverar sociala medieplattformar. I dessa bedr?gerier anv?nder d?liga sk?despelare sociala medieplattformar f?r att efterlikna k?nda varum?rken eller efterlikna k?ndisar och marknadsf?ra sina bedr?gliga system.
Twitter, Instagram och TikTok ?r tre popul?ra destinationer f?r s?dana bedr?gerier. ?ven om dessa plattformar redan har vidtagit ?tg?rder f?r att bek?mpa kryptobedr?gerier, finns det fortfarande m?nga bot-bedr?gerier som fr?mjar falska kryptovalutaprojekt.
I juni sl?ppte den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) till och med en rapport d?r sociala medieplattformar anklagades f?r att m?jligg?ra bedr?gerier relaterade till digitala tillg?ngar. I den 20-sidiga rapporten betonade vakthunden att sociala medieplattformar som Instagram och TikTok uppr?tth?ller l?sa policyer, vilket g?r det m?jligt f?r bedragare att rikta in sig p? intet ont anande ton?ringar.
Det som ?r bra ?r att det ?r ganska enkelt att skydda sig mot kryptobedr?gerier p? sociala medier. Anv?ndare beh?ver helt enkelt vara extra f?rsiktiga n?r de interagerar med kryptoprojekt som trendar p? sociala medier och se till att de inte faller offer f?r falska konton.
9. AI-kryptobedr?gerier
Den exponentiella ?kningen av artificiell intelligens (AI) har ocks? gjort det m?jligt f?r bedragare att utveckla nya metoder f?r bedr?geri och bedr?geri. Bedragare kan anv?nda AI-chattbots eller virtuella assistenter f?r att kommunicera med privatpersoner, ge investeringsr?d, marknadsf?ra falska tokens och initiala mynterbjudanden (ICO) eller erbjuda falska investeringsm?jligheter med h?g avkastning.
Anv?ndningen av AI kan ocks? utmana social proof-of-work, som utg?r fr?n att kryptoprojekt med st?rre och mer lojala f?ljare p? n?tet m?ste vara legitima. Eftersom AI g?r det l?ttare f?r projekt att lura m?nniskor m?ste anv?ndarna vara f?rsiktiga och g?ra en due diligence innan de investerar i ett projekt.
Genom att utnyttja sociala medieplattformar och AI-genererat inneh?ll kan bedragare dessutom iscens?tta avancerade pump-and-dump-system, artificiellt bl?sa upp v?rdet p? tokens och s?lja av sina innehav med betydande vinster. Tekniken kan ocks? g?ra det m?jligt f?r bedragare att automatisera och skala upp bedr?gliga aktiviteter.
Det ?r dock v?rt att notera att AI ocks? kan anv?ndas f?r att bek?mpa onlinebedr?gerier. Forskare vid San Diego State University har till exempel utvecklat ett AI-system f?r att uppt?cka och avsl?ja bedr?gerier med kryptovalutor p? Twitter.
8. Falska godk?nnanden fr?n k?ndisar
Bedragare kan missbruka h?gprofilerade personer utan deras vetskap f?r att locka fans och anv?nda deras ansikten f?r att marknadsf?ra falska godk?nnandeprogram relaterade till kryptoprojekt. Bland de anm?rkningsv?rda personligheter som oavsiktligt ?r inblandade i s?dana bedr?gerier ?r prins Harry och Meghan Markle, Bill Gates, Mark Zuckerberg och Sir Richard Branson.
En av de knepigaste bedr?gerierna med falska k?ndisst?d var en djup f?rfalskning av Elon Musk som marknadsf?rde ett kryptobluffprojekt. I videon s?ger den falska Musk att han lanserar ett nytt kryptoprojekt, och deltagarna kan tj?na 30% avkastning p? sin investering p? tre m?nader.
F?r att skydda dig mot falska k?ndisst?d m?ste anv?ndarna genomf?ra omfattande forskning innan de engagerar sig i n?got kryptovalutaprojekt eller investeringsm?jlighet. De m?ste verifiera legitimiteten hos projektet, dess teammedlemmar och alla godk?nnanden som ?r f?rknippade med det.
7. Romantikbedr?gerier
Romansbedr?gerier i kryptovaluta ?r ett annat s?rskilt bedr?gligt system som har funnit ?kande popularitet bland bedragare. I dessa bedr?gerier etablerar d?liga akt?rer romantiska f?rbindelser med intet ont anande individer med det yttersta m?let att lura dem att l?mna ?ver sina v?rdefulla kryptotillg?ngar.
Dessa bedr?gliga relationer b?rjar ofta p? sociala medieplattformar eller dejtingappar, d?r initiala konversationer inleds. T?lmodigt spelar det l?nga spelet, dessa bedragare investerar dagar, veckor och ibland till och med m?nader i att odla ett k?nslom?ssigt band med sina m?l.
Genom att utnyttja den fabricerade romantiska f?rbindelsen f?rs?ker brottslingarna manipulera sina offer att antingen skicka kryptobetalningar eller investera i ett falskt kryptoprojekt. De kan h?vda att de personligen har investerat i det falska projektet och rakat in betydande vinster.
Efter att ha f?tt betalningen kan bedragarna v?lja att f?rl?nga charaden i ett f?rs?k att extrahera ytterligare medel. Alternativt kan de pl?tsligt avsluta f?rh?llandet och f?rsvinna.
6. Investeringsbedr?gerier
Investeringsbedr?gerier inneb?r l?ften om massiv avkastning i utbyte mot tidiga investeringar i ett relativt nytt kryptoprojekt. Bedragarna kan anta olika roller, t.ex. som investeringsf?rvaltare, f?r det ?nnu inte lanserade projektet och ge d?ligt underbyggda l?ften om att leverera enorma avkastningar.
Dessa bedr?gerier b?rjar ofta med ett o?nskat erbjudande, vanligtvis om att bli en kryptovalutainvesterare, som lockar anv?ndare till en bedr?glig webbplats f?r att l?ra sig mer om m?jligheten. Webbplatsen, som kan verka ganska legitim, uppmuntrar sedan anv?ndarna att b?rja investera och tj?na pengar snabbt.
F?r att skydda sig mot dessa bedr?gerier m?ste anv?ndarna vara f?rsiktiga n?r de tar emot o?nskade investeringsm?jligheter eller kampanjerbjudanden via e-post, sociala medier eller andra kommunikationskanaler.
Legitima investeringsm?jligheter presenteras s?llan via oombedda kanaler.
5. Falska b?rser
En annan vanlig kryptobluff ?r anv?ndningen av falska kryptob?rser, appar, pl?nb?cker eller andra plattformar f?r att stj?la anv?ndarnas pengar. I dessa bedr?gerier skapar bedragare ibland falska webbplatser som vanligtvis har dom?nnamn som ?r extremt lika de som de f?rs?ker imitera, vilket g?r det sv?rt att skilja dem ?t.
Dessa webbplatser agerar normalt under de f?rsta interaktionerna och kan till och med l?ta anv?ndarna ta ut en liten summa pengar. Men n?r de ?kar sina investeringar kan webbplatsen st?ngas av eller neka uttagsbeg?randen av meningsl?sa sk?l.
F?r att skydda sig mot falska kryptoplattformar m?ste anv?ndarna dubbelkolla webbplatsens dom?nnamn f?r eventuella felstavningar eller variationer som kan indikera en bedr?glig enhet. De kan ocks? kontrollera om b?rsen ?r listad p? ansedda regleringswebbplatser eller har n?gra certifieringar eller medlemskap med branschorganisationer.
4. Ponzi-system
Crypto Ponzi schemes ?r bedr?gliga investeringssystem d?r tidiga investerare f?r avkastning med hj?lp av medel fr?n nya investerare snarare ?n fr?n legitima vinster eller investeringar. Systemet kollapsar n?r det inte finns tillr?ckligt med nya investerare f?r att uppr?tth?lla utbetalningarna, vilket resulterar i betydande ekonomiska f?rluster f?r deltagarna.
Det ?r v?rt att notera att det inte alltid ?r en l?tt uppgift att identifiera kryptoponzi-system. Till exempel anses det nu nedlagda kryptoprojektet Terra (LUNA) vara ett stort Ponzi-system. Men innan projektets kollaps f?rra ?ret st?dde till och med n?gra av de mest framst?ende investeringsf?retagen det.
?nd? kan anv?ndare leta efter r?da flaggor i ett projekt f?r att avg?ra om det ?r ett Ponzi-schema eller inte. N?gra av de vanligaste varningssignalerna i dessa bedr?gerier ?r l?ften om h?g och garanterad avkastning, brist p? insyn i den underliggande investeringsstrategin, press att rekrytera nya investerare och fokus p? v?rvningsbonusar eller flerniv?marknadsf?ringsstrukturer.
3. Bedr?gerier med g?vor
Giveaway-bedr?gerier ?r n?r bedragare garanterar att matcha eller multiplicera m?ngden krypto som skickas till dem. Dessa bedr?gerier syftar till att lura individer att skicka sina medel till bedragarna, vilket resulterar i ekonomiska f?rluster.
N?stan alla bedr?gerier med kryptog?vor f?ljer ett liknande m?nster d?r man l?tsas vara en framst?ende person eller organisation innan man ber intet ont anande anv?ndare att skicka krypto till dem. Eftersom kryptotransaktioner ?r o?terkalleliga ?r kryptot borta f?r alltid n?r det har skickats till en “giveaway”-adress.
Att utbilda sig och kunna identifiera denna typ av kryptobedr?geri ?r det b?sta s?ttet att skydda sig sj?lv. Det ?r viktigt att komma ih?g att legitima giveaways eller kampanjer s?llan kr?ver att du skickar pengar eller personlig information i f?rv?g.
2. Rug Pulls
I kryptosammanhang avser rug pulls bedr?gliga aktiviteter d?r utvecklare eller individer som ?r associerade med ett projekt pl?tsligt och avsiktligt dr?nerar likviditeten eller medlen fr?n ett decentraliserat finansprojekt (DeFi), vilket l?mnar investerare med v?rdel?sa eller avsev?rt devalverade tokens.
Rug pulls f?rekommer ofta i projekt som bygger p? blockkedjor som Ethereum (ETH), d?r smarta kontrakt styr projektets verksamhet. Bedragarna skapar f?rst ett till synes legitimt projekt, lockar investerare och uppmuntrar dem att investera sina medel eller k?pa tokens.
Men n?r en betydande m?ngd medel eller likviditet har ackumulerats utnyttjar bedragarna s?rbarheter i det smarta kontraktet f?r att t?mma fonderna. S?rbarheterna finns vanligtvis redan fr?n b?rjan men ?r dolda i alla koder.
Det finns n?gra gemensamma k?nnetecken f?r rug pull-projekt som kan hj?lpa dig att identifiera dessa bedr?gerier och undvika att falla offer. F?r det f?rsta saknar rug pull-projekt ofta transparens n?r det g?ller utvecklarnas eller teammedlemmarnas identitet. De kan anv?nda pseudonymer eller ge begr?nsad information om sin bakgrund.
Dessutom kan bedragare anv?nda falska eller ?verdrivna p?st?enden om projektets potential, partnerskap eller framtida utveckling f?r att locka investerare. Rug pull-projekt kan ocks? ha tokenomics som kraftigt gynnar utvecklare eller tidiga investerare.
1. N?tfiske-bedr?gerier
Phishing ?r en popul?r form av onlinebedr?geri som riktar sig till anv?ndare genom att skicka ett e-postmeddelande som verkar komma fr?n en etablerad organisation som en bank, ett bol?nef?retag eller ett st?rre f?retag. Det prim?ra m?let med dessa bedr?gerier ?r att stj?la anv?ndardata, inklusive inloggningsuppgifter och kreditkortsnummer.
Phishing-bedr?gerier ?r vanliga p? Internet, men de har ocks? blivit vanliga inom kryptobranschen. Bedragare kan f?rs?ka f? kryptoanv?ndare att avsl?ja pl?nbokens privata nycklar, som kan ge vem som helst tillg?ng till de medel som finns lagrade i pl?nboken.
F?r att genomf?ra ett n?tfiske skickar bedragarna e-post med l?nkar till falska webbplatser och ber innehavarna att ange sina privata nycklar. N?r de har denna information kan de stj?la kryptovalutan.
F?r att skydda sig mot phishing-bedr?gerier m?ste anv?ndarna vara extra f?rsiktiga n?r de tar emot o?nskade e-postmeddelanden, meddelanden eller kommunikation, s?rskilt om de ber om personlig information eller inneh?ller br?dskande f?rfr?gningar.
Anv?ndare b?r ocks? undvika att klicka p? l?nkar i e-postmeddelanden eller meddelanden om de inte ?r s?kra p? att de ?r legitima.
Slutsatsen om de mest f?rekommande?kryptobedr?gerierna
Med den ?kande antagandet av kryptovalutor har det ocks? skett en ?kning av typen och m?ngden bedr?gerier relaterade till denna marknad. Vanliga kryptovalutabedr?gerier kan str?cka sig fr?n mattdragningar och giveaway-bedr?gerier till mer traditionella bedr?gerier som Ponzi-system och phishing-bedr?gerier.
?ven om varje kryptobedr?geri har en annan regelbok, syftar de alla till att lura intet ont anande investerare och stj?la deras medel. D?rf?r m?ste kryptoanv?ndare ha ett proaktivt f?rh?llningss?tt och f?lja s?kerhets?tg?rder.