Bitcoin (BTC)

L?r dig vad Bitcoin ?r, hur denna f?rsta decentraliserade kryptovaluta fungerar och varf?r den skapades. Vi utforskar Bitcoin’s blockkedjeteknik, dess s?kerhetsmekanismer och f?rdelar, samt hur den anv?nds b?de som transaktionsmedium och investeringsm?jlighet i den moderna finansv?rlden.

Vad ?r Bitcoin?

Bitcoin ?r den f?rsta decentraliserade kryptovalutan som skapades. Det finns ingen central myndighet som kontrollerar Bitcoin. Den anv?nder blockkedjeteknik f?r att skapa s?kra digitala valutatransaktioner. Ist?llet f?r att lita p? en bank att ett konto har medel tillg?ngliga f?r ?verf?ring, g?r Bitcoin kontoinformation och transaktionshistorik offentliga. P? s? s?tt kan anv?ndarna bekr?fta att det finns pengar tillg?ngliga innan de g?r en transaktion.

Bitcoin ?r inte knuten till n?got lands valuta eller f?rem?l f?r regleringar, vilket tillsammans med potentialen f?r ett kriminellt element att blomstra har f?tt vissa l?nder att f?rbjuda den och andra kryptovalutor. Detta kan g?ra internationella transaktioner enklare med Bitcoin. Det finns inte ens en central server som lagrar informationen. Bitcoinn?tverket anv?nder ett peer-to-peer-n?tverk. Huvudboken som sp?rar Bitcointransaktioner distribueras och vem som helst kan f? en kopia.

Vem som helst kan skapa ett bitcoin-konto eller en bitcoin-adress. Det finns ingen godk?nnandeprocess. Transaktioner ?r knutna till denna bitcoinadress. ?garen till bitcoin-adressen registreras inte i transaktionsposten. ?garen ?r inte heller skyldig att l?nka information om den verkliga v?rlden till sitt konto. Detta g?r k?p med bitcoin privata.

Men bitcoin ?r inte helt anonyma. Om offentlig information kan l?nka n?gon till deras bitcoinadress kan alla deras transaktioner l?nkas tillbaka till dem. P? samma s?tt, om en transaktion kan sp?ras tillbaka till en IP-adress, kan platsinformation kopplas till en bitcoin-adress. D?rf?r anses bitcoin vara pseudonymt eftersom anv?ndarens identitet ?r dold, men det ?r inte helt anonymt.

Techopedia f?rklarar Bitcoin

Bitcoin skapades 2008 av Satoshi Nakamoto. Det anses allm?nt att namnet Satoshi Nakamoto ?r en pseudonym, s? den verkliga skaparen eller skaparna ?r ok?nda. Nakamoto sl?ppte en vitbok som beskrev Bitcoins struktur och f?rklarade f?rdelarna med kryptovaluta.

I dokumentet h?vdar Nakamoto att problemet med nuvarande banksystem ?r att de ?r beroende av f?rtroende. Finansinstitut fungerar som en betrodd tredje part som f?rmedlar betalningar. Bristen i detta system ?r att finansinstitut inte kan g?ra icke-reversibla transaktioner. Eftersom finansinstituten agerar som betrodda mellanh?nder m?ste de ocks? medla i eventuella tvister som uppst?r i samband med en transaktion. Finansinstitut kan allts? ?terkalla en transaktion.

Ett s?dant system kr?ver stort f?rtroende f?r v?ra finansinstitut och ?r dyrt att underh?lla. Det kr?ver ocks? en hel del personlig information eftersom den informationen anv?nds f?r att skapa f?rtroende. N?r Bitcoin skapades fanns det inget s?tt att g?ra en digital betalning mer analog med en kontanttransaktion utan att en betrodd part underl?ttade transaktionen.

Bitcoin skapades f?r att tillgodose detta behov. Nakamoto f?rklarade: “Vad som beh?vs ?r ett elektroniskt betalningssystem baserat p? kryptografiska bevis ist?llet f?r f?rtroende, s? att tv? villiga parter kan g?ra transaktioner direkt med varandra utan behov av en betrodd tredje part. Transaktioner som ?r ber?kningsm?ssigt opraktiska att backa skulle skydda s?ljare fr?n bedr?gerier, och rutinm?ssiga escrow-mekanismer skulle enkelt kunna implementeras f?r att skydda k?pare.”

Betalningar verifieras med hj?lp av blockkedjeteknik. Varje transaktion l?nkas till n?sta i kedjan med hj?lp av en kryptografisk hash. Hashen skapas med hj?lp av information fr?n den transaktionspost som den l?nkas till. Det inneb?r att om n?gon information i posten ?ndras ?r l?nken inte l?ngre giltig. Denna mekanism skyddar mot bedr?gerier.

Alla transaktionsposter ?r offentliga. Det inneb?r att vem som helst kan verifiera att en transaktion har genomf?rts. Faktum ?r att alla Bitcoin-adresser ?r offentliga. Detta g?r det m?jligt f?r vem som helst att kontrollera saldot p? ett konto innan en transaktion g?rs. Genom att l?ta anv?ndare kontrollera kontosaldon och verifiera transaktioner p? egen hand f?rsvinner behovet av en betrodd mellanhand som g?r i god f?r n?gon n?r en transaktion g?rs.

F?r att g?ra transaktioner f?r “ber?kningsm?ssigt opraktiska att backa” anv?nder Bitcoin Proof-of-Work (PoW). F?r att en transaktion ska publiceras i huvudboken m?ste ett problem som ?r sv?rt att l?sa men l?tt att verifiera ber?knas. Problemen kr?ver stor processorkraft och ett n?tverk av datorer t?vlar om att l?sa problemet. Den f?rsta datorn som l?ser problemet l?gger till transaktionen i huvudboken och f?r en liten betalning.

Detta system g?r att kostnaden f?r att skapa bedr?gliga transaktioner ?r mycket h?gre ?n den m?jliga bel?ningen. F?r att backa en transaktion skulle angriparen inte bara beh?va g?ra om det problem som kr?vs f?r att posta transaktionen utan ocks? g?ra det arbetet f?r varje efterf?ljande l?nkad post.

En av kritikernas fr?msta argument mot Bitcoin och kryptovalutor ?r den energi som kr?vs f?r att slutf?ra PoW-processen och f?r att utvinna den (den process genom vilken Bitcoin “skapas”.) Den elektricitet som kr?vs f?r att st?dja den processorkraft som kr?vs skapar koldioxidutsl?pp. Vissa uppskattar att kryptovalutor kan skapa s? mycket som 43,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter ?rligen.

Bitcoin har vunnit popularitet och har en plats i finansv?rlden som inte bara ett transaktionsmedium f?r att betala f?r saker, utan ?ven som en investering. De nuvarande priserna f?r att k?pa Bitcoin anses vara h?ga och forts?tter att stiga. Detta har lett till att m?nga m?nniskor endast ?ger en br?kdel av en Bitcoin, ?ven kallad “Satoshis”. Volatiliteten i Bitcoin kursen g?r den mer riskfylld ?n vad vissa investerare ?r bekv?ma med, medan dess prisfluktuationer sker oberoende av aktiemarknaden, vilket g?r den till ett bra s?tt att diversifiera f?r andra.